Jonna hade länge velat göra en tur på natten, och eftersom det var hennes sista dag på Lyngen kombinerat med en väderprognos som visade på molnfri himmel, så passade det alldeles utmärkt samma kväll. Något trötta efter dagens bravader på Björndalstindan gav vi oss av i solnedgången, allt medan solen la sig lägre och lägre vid horisonten. Under tiden vi gick skulle den hinna ta sig ett ynka dopp, knappt under havsytan, för att sedan återigen stiga upp och kasta ljus mellan toppar och fjordar. Utsikten var helt magisk, och på vägen ner fick vi till och med åka kallpuder. En tur jag sent kommer att glömma!
Lämna ett svar