Sträcka: Ekön – Brändö
Distans: 39 km
Tiden har flugit iväg idag och jag började första halvan med att dagdrömma som jag brukar göra. Det är ganska fascinerande hur mycket saker det finns att tänka på, vi har ju ändå varit ute i över en månad och det är inte som att det är tomt i huvudet (än i alla fall, men det kommer väl). Vad drömmer jag om då? Jo men det kan vara nästan vad som helst. Många gånger är det på saker som hänt tidigare eller situationer som kan tänkas eller inte tänkas uppstå i framtiden, och då är det mycket scenarier som spelas upp i olika versioner. Under kalla dagar kan det slinka in någon liten tanke om en varm bastu eller ångande vatten som strilar över kroppen, eller kanske om att sitta i en badtunna. Just nu när det är ganska varmt och skönt handlar önskedrömmandet dock mest om att få en ordentlig massage, en riktig knådning av hela ryggen och axlarna. Det är nog min allra högsta önskan just nu faktiskt, för det är en underdrift att säga att jag är stel där. Jag är helt jäkla sjukt stel. Jag brukar ha väldigt mycket låsningar och knutar i ryggpartiet, men det här är på en helt ny nivå. Hur som helst, det var värst med sysselsättningsbristen under flatvattendagarna på Hallands- och sydkusten där det inte fanns så mycket att titta på, och då gick hjärnan nästan in i en slags trans. Paddeltag efter paddeltag bara flöt förbi utan att någon distansskillnad märktes av varken i förhållande till land eller till vattnet runt omkring en. Ofta kändes det som att vi inte rörde oss, så vi var tvungna att stanna ibland för att se så att avståndet till den andra verkligen ökade. Nu är det ju skärgård igen vilket innebär att det ska navigeras hela tiden, och det är något som gör att dagdrömmarna blir färre än innan. Jag ska inte förneka att jag trots det svävar iväg ibland och förlitar mig på Emil, och det har uppstått några situationer när vi båda låtsas som att vi vet vart vi är och försöker se vart den andra är på väg.
Den andra halvan av dagen spädde vi ut drömmandet med musiklyssning, något vi brukar göra under lite lugnare dagar. Det är riktigt gött att slå på ett bra album och bara flyga iväg i tankarna, eller som det blev mest idag; sitta och sjunga högt utan att höra sin egen röst. Som ni förstår är det riktig skönsång jag pratar om.
Lämna ett svar