Ja för exakt en vecka sen satt jag nu i kajaken och hade precis rundat Stavsnäs norra udde. Det var dag två av min första vinterpaddling och dessutom min första solotur i skärgården. Paddlingen gick från Rålis Kajak vid smedsudden, via hammarbyslussen ut och förbi Vaxholm för att därefter svänga av, följa värmdölandet runt och ut via Stavsnäs, förbi Ingarö genom björnö naturreservat och till sist upp via Baggensfjärden, genom Skurusundet och till sist tillbaka in i mälaren igen.
Dag 1 – Söndag 13/12
Start – Rålis Kajak, Smedsudden
Stopp – Ekholmen
Distans – 30 km
Klockan 08.00 ringde klockan och det var dags att hoppa in i duschen, packa klart det sista och göra sig redo att sticka. Lyxigt nog fick jag skjuts ner till kajaken av mor min. Packningen gick lite segt och jag gissar att det hade en del att göra med lördagens 25års fest… Väl på plats hade Morföräldrarna visat intresse att komma ner och bjuda på fika. De som aldrig sett hur en kajak packas förut fick lära sig lite om detta och jag fick njuta av gott kaffe och en bulle innan det var dags för sjösättning.
Kajaken packad med all utrustning, mat och vatten jag skulle komma att behöva fram till onsdag kväll och jag begav oss iväg på vårt äventyr och började med den paddling jag gjort så många gånger förut. Paddlingen mot söder och årstaholmarna. Dagen till ära gick dessutom Stockholms första Santa Run i Tanto, ett välgörenhetslopp där alla som springer är utklädda till tomtar. Jag passerar Tanto precis till starten och lagom till det börjar det att snöa, tomtarna jublade kan jag meddela!
Bortsett från en hel del tomtar paddlar jag vidare mot folktomhet och tar lunch på en liten ö vid fjäderholmarna. Där passeras jag även av ett gäng paddlare som paddlar för Musikhjälpen. Tyvärr skulle de åt andra hållet, annars hade jag nog tagit sällskap med dem dag ett. Jag fortsätter min färd mot Vaxholm och vidare som var dagens mål och märker av att kajaken är väldigt vindkänslig trots full skedda, jag visste väl det… Inför turen köpte jag nämligen en ny 10l vattensäck och lämnade mina gamla hederliga vinpåsar som jag använt i många år. Den fick inte plats på något bra ställe nära ryggen i kajaken utan placerades på test längst fram i sittbrunnen, framför fötterna. Detta resulterade såklart i för mycket framvikt och vindkänslig kajak. Jag löste problemet provisoriskt genom att placera vattensäcken under låren istället och paddlade vidare längst Lidingö och fick bevittna en mycket fin solnedgång, några roliga möten med färjetrafiken som trafikerar samma sträcka som jag och dessutom se en bäver simmandes vid Lidingös södra spets (årets tredje bäver för mig så det har varit ett riktigt bäverår!)
Vaxholm kommer jag inte fram till förrän mörkrets intåg och med lanterna och pannlampa passerar jag hamnen och ser hur folket står och tittar. Undra om de tycker jag är galen eller om de önskar att de kunde byta plats med mig?
Dag 2 – Måndag 14/12
Start – Ekholmen
Stopp – Korsholmen
Distans – 38 km
Total distans – 68 km
Det hade frusit på under natten och väderprognosen visade kallare väder men klarblå himmel och knapphändig vind. Perfekta förhållanden för paddling helt enkelt! Det tog mig ett bra tag att komma i kajaken däremot, märks att man är ovan med vinterpaddling samt tältande i kylan. Allt tar lite längre tid då man måste jobba för att inte bli kall samtidigt. Dagens paddling gick fint och till lunch hörde mor av sig och gjorde mig sällskap för lunch ute vid Boda på Värmdö.
Efter lunch valde jag att korta ner min planerade sträcka som skulle gå runt, utanför Vindö och paddlade istället innanför vindö och bjöds på ytterligare väldigt fin paddling på mer eller mindre blankt vatten. Mot eftermiddagen kände jag att det blev lite enformigt och plockade därför upp telefonen min och satte på musikhjälpen. Det gjorde eftermiddagen njutbar där jag kunde glida fram i skymningen och lyssna på bra musik och radio samtidigt som jag kunde njuta av att närmare ljudlöst ta mig fram över vattnet, se en säl titta upp ur vattnet nyfiket 100 meter ifrån mig för att sen dyka ner och försvinna. Kunna få känna stillheten av att vara avskärmad från Stockholms stress och slappna av totalt. Bevittna de första stjärnorna som tittar fram från den klara himmelen och se ovanligt många stjärnfall då det tydligen var ett litet meteoritregn dagen till ära.
Dag 3 – Tisdag 15/12
Start – Korsholmen
Stopp – Mårtens Holme
Distans – 33km
Total distans – 101km
Satsade på att försöka komma iväg lite tidigare idag och lyckades sitta i kajaken någonstans runt halv 10 om jag minns rätt. Det är väldigt annorlunda med vintertur jämfört med att göra det på sommaren då man måste ta hänsyn till helt andra saker och problem. Som hur man ska förhindra vattnet från att frysa till exempel. Eller vikten av att hålla saker så som handskar att ha på land torrt vilket kan vara ganska svårt när resten av ens saker är blöta. Det var som sagt detta som jag tror fick mig att vara långsam på morgonen. Det tillsammans med att det är svårt att förmå sig att lämna den sköna varma sovsäcken när det utanför är minusgrader.
Tisdagen bjöd i alla fall på rak västlig vind med en styrka av stadiga 5 m/s vilket för mig inte var så himla kul då mitt mål låg nästintill rakt västerut fågelvägen. Däremot gick det att hoppa från ö till ö med några få lite längre passager vilket resulterade i att jag inte var helt slut när jag tillslut kom fram till Mårtens Holme i mitten av Skurusundet. Dagen bestod alltså av att smyga mellan öar för att undvika motvinden och bjöd på lite kul perspektiv av de öar som jag ofta paddlar kring på sommaren med guidebyrån. Nu hade de frost över sig. Det kanske jag kan berätta någon gång för någon grupp ^^
Måste berätta om denna kväll också – när jag paddlade den sista passagen över mot saltsjöbaden och mörkret föll så föll även vinden och det blev stilla igen. himlen var fortfarande klar och stjärnorna lös starkt och reflekterades i baggensfjärden som låg blank och stilla. Ovanför mig uppenbarade Karlavagnen sig stor och klar. Långt borta till fjärran såg jag bilarnas ljuskäglor som ett löpande pärlband passera bron över mot värmdö. Kajaken skar genom vattnet då jag paddlade vidare under stjärnorna upp mot inloppet av skurusundet. Paddeln och kroppen jobbade från sida till sida och det var svårt att inte vara här och nu i denna naturupplevelse nästintill mitt i Stockholm.
Kvällen var så fin samtidigt som kylan fick mig att vilja hem lite grann så det var nära att jag fortsatte hela vägen hem den kvällen. Men det blev en sista natt i tält för att sedan bege sig vidare hemåt onsdag morgon.
Dag 4 – Onsdag 16/12
Start – Mårtens Holme
Mål – Rålis Kajak, Smedsudden
Distans – 20 km
Total distans – 121 km
Sista dagen på detta äventyr. Natten var bra och jag som nu hade fått in rutinen för morgonen lyckades komma i kajaken och iväg redan klockan 9, endast 2 timmar efter att klockan ringde! Nytt rekord!
Starten på paddlingen gick fint och slutet av skurusundet bjöd på det sista lugnet för denna tur. Härligt att paddla längst det vackra sundet och njuta av sista dagen i kajaken för denna gång. Lite hemlängtan fanns såklart också som alltid sista dagen på ett äventyr. Det är ju skönt att komma in till värmen och få ta sig en ordentlig dusch.
Väl ute ur det lugna sundet visade vädret sig på annat humör och återigen stod jag inför mer eller mindre rak motvind resten av dagen. Och denna gång fanns det inga öar att gömma sig bakom. Det blev en tuff och inte lika njutbar paddling den sista biten av saltsjön då Stockholms inlopp för det mesta bjuder på krabb sjö från vågor som slår mellan hårda kajkanter. Tyvärr får det vara så ibland då det inte finns några andra bättre vägar in tillbaka till målet utan man får slita lite i vinden och ta ut sig. Ett bra sista träningpass helt enkelt innan jag till sist kom tillbaka till Smedsudden och Rålis Kajak.
Sammanfattning
Att vinterpaddla är något jag gott kan rekommendera även om jag avråder från att göra det solo om du inte känner att du har full koll på säkerheten. Kylan i vattnet betyder tyvärr att det snabbt kan bli farligt om oturen är framme och du bör därför tänka igenom säkerheten 3 gånger extra innan du beger dig ut.
Att paddla på vintern ger dock en annan närhet till naturen och en helt annorlunda upplevelse jämtemot sommaren. Avsaknaden av fritidsbåtar och annat löst folk som på sommaren tar över skärgården ger en tystare och mer naturnära upplevelse. Tillsammans med de långa skymningar och soluppgångar som skänker ett fint ljus under större delen av dagen gör vintern dessutom till en väldigt fotogenisk upplevelse.
Jag känner att jag behöver fundera mer och utvärdera min utrustning och teknik utanför kajaken då jag kände att jag enkelt frös och att sakerna blev blötare och blötare ju längre in på turen jag kom. Det är kallt att tälta när det är minus och någon lösning på detta vet jag inte om det finns. Det är mer kläder som gäller och hålla sig torr och varm så länge som möjligt.
Jag misstänker också att jag tidigare i livet fått en mildare förfrysning på mina tår då jag väldigt enkelt fryser om dem. Till nästa tur blir det nog därför någon sorts värmepåse att kunna lägga ner i skon för att skänka värme till kalla tår.
Övrigt tycker jag att turen var lyckad och gav mig nya och bra insikter inför den längre paddling som kommer till våren!
Lämna ett svar