Sträcka: Lyngaskär – Ugglarp
Distans: 30 km
Då var det helt plötsligt söndag igen och vi har därav gått in på vår tredje vecka på sjön. Än så länge håller vi humöret uppe och vi är fortsatt entusiastiska. Mycket av det kommer nog från de personer vi möter på vägen och all deras vänlighet. Det är fint, mycket fint måste jag säga! Tack!
Här är våra större möten från denna vecka:
Micke
Efter att vi blivit inblåsta i Onsala och var i nöd av mat (och toapapper) hamnade vi efter en rekommendation och skjuts med bil på Johannas Restaurang för att få oss lite lunch. Här möttes vi utan en glad och entusiastisk kökschef och allt i allo som direkt frågade oss om det var vi som var ute och går sådär jättelångt. Nja inte direkt svarade vi, men vi är ute och paddlar sådär jättelångt däremot.
Vi stannade och åt, tog kaffe och kaka och laddade batterier/fördrev tid i stort sett hela lunchtiden på Johannas och när vi skulle gå gick Emil på toa samt gav mig uppdraget att fråga om att få en ny toapappersrulle till vår färd. Jag gick till kassan och fastnade pratandes med Micke och på något vänster slutade det hela med att vi stannade och byggde nytt staket på Johannas, blev bjudna på pizza och öl, samt hade en riktigt trevlig kväll! Micke envisades också med att procka på oss en del mat och bland annat god korv som vi ätit idag. Tack så hemskt mycket för din vänlighet och för din oslagbart entusiastiska och uppiggande inställning!
Ingegärd & Göte
När vi tillslut tog oss till Varberg blev vi glatt emottagna av Emils släktingar Ingegärd och Göte. De tog hand om oss, gav oss husrum och mat samt berättade om deras intressanta liv på våra världshav (de båda har jobbat till sjöss). Vi fick två trevliga dagar med dem och var ordentligt mätta och belåtna när vi i lördags begav oss ut igen.
Gustav & Erik
Idag har vi tagit oss förbi Falkenberg och landade tillslut på en av Ullarps stränder. Här gick vi runt lite och spanade efter bra tältplatser då Gustav (till höger) kom joggandes. Han stannade till och pratade med oss ett tag innan han erbjöd oss sängplatser i hans stuga.
Nu sitter jag här i stugan, många timmar senare och har inte bara fått bada bastu och duscha. Utan också fått maten lagad samt lite chokladpudding på det. Vi har fått berätta våra historier och fått höra om Erik och Gustav (son & far) och deras mycket fina timmerstuga. Jag kan inte sluta förvånas över hur vänliga och snälla folk är. Det är guld värt och det är svårt att tacka er alla tillräckligt!
Nu ska jag sova, god natt!
Lämna ett svar