Dag 41 – Nu ryktas det om skärgård!

Sträcka: Brändö – Västervik
Distans: 28 km

Klockan är nu sent och till skillnad från alla andra gånger jag bloggat under denna tur sitter jag vid ett skrivbord. Hur kommer det sig kanske ni undrar då? Här kommer förklaringen!

En utav våra större partners i detta projekt är ett företag kallat Nordic Eko. De har en hel del bra saker som vi har med oss på turen, bland annat den stol som vi båda redan nu (om vi nu fortfarande kan säga så?) klassat som turens pryl. De har även Klean Kanteen (tex min nötflaska) och lite andra bra grejer. Hur som så sitter de här i Västervik och när vi ändå passerar är det ju trevligt att få hälsa på! Sagt och gjort.

Dagen började med att vi hade en utav våra effektivare morgnar och satt i kajakerna strax efter halv 10. Därefter paddlade vi de 28 km vi hade kvar till Västervik genom en lugn och väldigt fridfull skärgård med ett lätt duggande regn över oss från o till. Väl inne i staden blev vi upplockade av Morgan som tog med oss till deras kontor och lager. Här blev vi runtvisade och snackade lite om prylar, äventyr och annat smått och gott. Jag fick dessutom en ny fin nötflaska!!!! Gissa hur glad jag är nu! 😀

Vi hade sedan innan blivit inbjudna att få sova över hemma hos Morgan så efter kontorsvistelsen hoppade vi i våra kajaker och paddlade över viken till där hans fina boning och fick återigen njuta av denna underbara gästvänlighet folk skämmer bort oss med. Vi fick oss varsin varmdusch innan det sen var dags att sticka ner på stan och äta tillsammans med ett par av hans vänner. Efter en mycket trevlig och god middag i fint sällskap(jag åt Moule frites, MUMS!!!) stack vi vidare till Coop för att handla lite innan vi sedan fick oss en snabb rundvisning av Västervik.

Kvällen avslutades med prat hemma om allt mellan himmel och jord (och en hel del under vatten (dykning)) vilket sm vanligt resulterade i att tiden springer iväg.

Och det är anledningen till att jag nu sitter här, vid ett skrivbord, och skriver detta inlägg. Jag måste berätta att bara känslan av att sitta vid ett skrivbord och skriva gör att det känns lite som att jag är tillbaka på kontoret hemma. Men dit är det ännu länge kvar. Vi har ju inte ens kommit halvvägs. Därför är det hög tid för mig att nu gå och sova! Det sägs att vi har den finaste skärgården framför oss också. Och det vill vi ju inte missa!

PS. Emils högsta önskan gick idag i uppfyllelse och imorgon bitti klockan 8 ska han få sig en massage. Återigen är alltså världen snäll mot oss. En ganska bra anledning att vara snäll tillbaka enligt mig. Som att göra det vi kan för att låta Östersjön leva.