Silhuettleden på Tuolpagorni är mest känd för att till största del bestå av lösa stenar och block. Vissa anser att det är Sveriges finaste led, andra Sveriges farligaste. Vad som är fakta är att det i alla fall är Sveriges längsta, och frågar du mig så är den otroligt vackert belägen. Klättringen är relativt enkel, om än stundtals svårsäkrad, och bitvis fantastiskt exponerad. Två av cirka tio replängder är otroligt luftiga och ger en känsla av att ha flera hundra meter stup under sig, vilket på slutet faktiskt stämmer. Turen toppar ut uppe på Tuolpagornis södra kraterkam, och vill man så går det att ta sig vidare längs kammen upp till toppen. Det hade dock inte jag tid med den här gången eftersom jag redan var sen till jobbet, så det blev en ordentlig löptur tillbaka till stationen.
Lämna ett svar