Författare: Emil Söderlund
-
En heldag med klättring
Efter förra gångens skräckupplevelse bland lösa stenar, repdrag och runouts var det nu dags att ta revansch på den beryktade Silhuettleden. Med mig hade jag Lina som dedikerad andreman, som precis börjat klättra utomhus och aldrig gjort en multipitch förut. Efter en tidig frukost gav vi oss av västerut, mot foten av Tuolpagorni och det…
-
Silhuetten
Silhuettleden på Tuolpagorni är mest känd för att till största del bestå av lösa stenar och block. Vissa anser att det är Sveriges finaste led, andra Sveriges farligaste. Vad som är fakta är att det i alla fall är Sveriges längsta, och frågar du mig så är den otroligt vackert belägen. Klättringen är relativt enkel,…
-
Tuolpagorni
Dagens utflykt gick upp på det ikoniska berget Tuolpagorni. Jag promenerade upp med sikte på den enklare Nordkammen, och stötte längs vägen på Karin och Denny som skulle klättra den något mer avancerade Sydkammen. Vi slog följe och särade på oss ett antal gånger under eftermiddagen, bland annat när de valde att fira ned i…
-
Soluppgång från Fugldalsfjellet
Kvällen vi satte vårt nya camp efter Tromsö regnade det lite grann, och molnen låg täta runt topparna. Enligt meteorologerna skulle det komma ett väderfönster från nästföljande eftermiddag och ungefär 12 timmar framåt, så vi sov och vilade bort förmiddagen vid fjordstranden. Mycket riktigt började det spricka upp efter lunch, och på eftermiddagen gav vi…
-
Syttende mai & vilodag
Småsliten i kroppen efter fyra turer på tre dagar så kändes det som att det var dags för en vilodag. Vi tog sovmorgon och åkte sedan och hälsade på en annan Johanna som även hon och hennes gäng från Björkliden var på Lyngen och turade. Vi mysfikade, åt middag och tog en nap vid vattnet.…
-
Sultinden – från camp till topp
Efter midnattsturen med Jonna så var jag rätt sliten i kroppen, men eftersom vädret fortsatte vara så otroligt fint tog det emot att sova bort hela dagen. Johan, Johanna och Jonna åkte söderut vid lunch och Rosalinn hade börjat känna sig mer krasslig igen, men jag och Mathias var ändå sugna på att göra någonting…
-
Midnatt på Litle Galten
Jonna hade länge velat göra en tur på natten, och eftersom det var hennes sista dag på Lyngen kombinerat med en väderprognos som visade på molnfri himmel, så passade det alldeles utmärkt samma kväll. Något trötta efter dagens bravader på Björndalstindan gav vi oss av i solnedgången, allt medan solen la sig lägre och lägre…
-
Bjørndalstindan
Dag två på Lyngen bjöd även den på strålande sol och en helt molnfri himmel. Hela gänget tillsammans körde vi norrut och spanade efter toppar som såg lagom avancerade ut för en chilldag. Valet föll ganska enhetligt på ett pass som skulle leda oss upp till Bjørndalstindan, en topp med fantastisk utsikt och ett fint långt…
-
Russelvstind
Min kursvecka med fjälledarutbilning i Abisko och Kiruna var över, och med stor förväntan och en smula nervositet styrde Mathias, Rosalinn och jag racerbilen Gröna Ärtan norrut. Jag hängde med som på ett litet bananskal, i sista stund hade de övertalat mig att packa mina sommarvallade skidor när jag for norrut, och nu satt jag…