Sträcka: Spisen – Långö naturreservat
Distans: 40 km
Nu har vi varit ute i snart sju veckor och paddlat mellan sex och nio timmar nästan varje dag, effektiv tid. Låter det jobbigt? Jo men det är det också, ganska slitsamt för kroppen i alla fall. Den vande sig ganska snabbt dock och verkade acceptera att det kommer vara så här ett tag framöver, och även om vi har våra skavanker (mest jag) så är det inget som är värt att klaga på. Det jag kan tycka är att det borde märkas mer på den att vi är aktiva så mycket varje dag, till exempel i muskelbyggnad. Ansträngningen är givetvis ganska lågintensiv vilket inte bygger stora muskler, men segheten märks ju att den finns där nu, betydligt mer än i början. Det konstiga är bara att det inte syns. Jag tror att jag ser nästan likadan ut som när vi startade i Svinesund, och det tycker jag är fascinerande!
Låt mig ge exempel på vad jag hade förväntat mig:
Några veckor innan vi åkte passade jag på att äta extra mycket för att lägga på mig, eftersom jag var rädd att jag skulle tappa för mycket vikt under paddlingen. Jag tror snarare att jag har gått upp än ner sen dess, men det kanske ska skyllas på all mat och snacks vi får från 24 Hour Meals (samt att jag insåg att det får plats två stycken chipspåsar i kajakens för). Jag har även med mig ett par shorts som var för stora förut, men som jag innan avfärd la in och då tänkte att det var lika bra att ta lite extra när det ändå var i görningen, jag kommer ju ha blivit en del smalare när det är dags att ta på dem. Tji fick jag och så satt jag på stranden i Helsingborg och sprättade.
Jag återkommer med en uppdatering i slutet av paddlingen, för kanske har musklerna börjat titta fram då, vem vet.
Lämna ett svar