Sträcka: Finnhamn – Björkholmen
Distans: 49 km
Vinden i ryggen och solen i nacken, vad mer behövs egentligen?
Morgonen på vårt fantastiskt mysiga lilla skär i närheten av Finnhamn började precis som de flesta andra dagar, och trots att vi tar det lugnt och äter frukost i godan ro så är vi numera alltid iväg på under två timmar från uppvakning. Fint väder hjälper så klart till en del, men rutinerna sitter ganska bra och det mesta sker på ett sätt som ändå är beprövat och optimerat under drygt femtio dagars tid. Idag var inget undantag, även om uppstigningen gick ovanligt fort på grund av en temperatur på säkert 40 grader inne i tältet. Skönt då att bara kunna ta två kliv ut och rakt ner i det svalkande vattnet!
Dagen fortlöpte sedan precis som så många andra dagar, vi paddlar på i stekande sol och kombinerar dagdrömmande med prat fram till lunchtid ungefär, vartefter vi lyssnar på någon inspirerande podcast följt av ett peppigt album eller tre. Vi tuggade på ganska bra idag, men absolut inte i ett tempo som gjorde oss tröttare än vanligt. Vi tog våra regelbundna men ologiskt olika långa pauser och skvätte lite vatten på varandra vid svalkningsbehov. Därför blev vi allt lite förvånade när Emil mätte distansen till nästan fem mil efter en dag där kroppen känns som att den gjort tre och en halv. Jag minns i början när två och en halv mil kändes som en hyfsad etapp, och att musklerna brukade säga till efter drygt tre. Antingen så har vi bara hittat en bra rytm, eller så kanske de där musklerna jag efterlyste är på väg, jag vet inte. Jag vet bara att det är skönt att vara inne i det ordentligt, för vi har ju trots allt 100 mil kvar!
Lämna ett svar